Alltså, imorgon ska jag klippa av mig allt mitt hår. Planen att spara ut långt friskt hår från förra kortklippningen gick inget bra alls. Jag som då, när jag klippte mig verkligen ville ha mitt fina långa hår tillbaka är nu bara så jävla less på det. Det är sååå slitet och förstört efter det där misslyckade blonderingsförsöket i sommras.
Varför gjorde jag så? Det har gått av till 10 cm lite här å var! Jaja nu får det bli såhär.
Sist sa jag 2 månader efter klippningen att; nästa gång jag säger att jag ska klippa kort så påminn mig om att INTE göra det, och hur gärna jag ville ha mitt långa hår, då!

Men nej det är förstört, det är som tuggummi efter varje dusch, och jag menar det verkligen, inte bara en toppning skulle kunna rädda mitt hår. Så såhär får det bli. Mamma kan du imorgon?
Kan du inte, så klipper jag av det jäms med en toffs=inte snyggt=måste till frisören! Kanske ett bra sätt att få det att bli av. eller?
Men mamma? vore allra bäst. Då kan jag ju säga precis hur jag vill ha det, det vågar man inte alltid hos frissan. iaf så har jag svårt för det.

;o)